Språkutveckling för förskolebarn med hjälp av Mamma Mu

- Ditt språk är din identitet. Det ger dig också en tillhörighet och är vägen till att bli inkluderad i samhället. Tyvärr har våra barn väldigt olika förutsättningar här beroende på olika språkliga sårbarheter. Genom mitt språk blir jag synlig för andra, men även för mig själv. Utan ett språk blir du utestängd från stora delar av samhället och forskning visar att ju tidigare barn får tillgång sitt språk och språklig medvetenhet desto lättare knäcker de läs-och skrivkoden framöver. Här i Hallstahammar är vi berikade med människor som kan så många olika språk. Det kan vi dra nytta av i samhället men vi måste även ge alla rätten till det svenska språket för att få bli en del av samhället, förklarar Gunilla.

Under hösten 2023 har Gunilla tillsammans med Anna Johansson, som är bibliotekarie och ansvarig för barn och ungdomsavdelningen på Hallstahammars bibliotek, tagit fram ett koncept för hur vi i Hallstahammar kan stärka arbetet med högläsning på våra förskolor. Konceptet går ut på att Gunilla och Anna tillsammans högläser en av de välkända berättelserna om Mamma Mu och Kråkan, medan de använder kroppsspråk, tecken, röst, sång och bilder för att förstärka berättelsen. Barnen bjuds också aktivt in att delta i berättelsen.

- Anna och jag har en samsyn kring både barnens deltagande och vikten av att samspela med barnen utifrån deras förutsättningar, intressen och frågor. säger Gunilla.

Arbetet grundar sig i en metodhandbok om allas rätt att ta del av berättelser. Den heter Läsa för integration (LFI) och är skriven av Marlene Eskander. som driver Läslandet och som har som mål att främja läs-, litteratur och kulturfrämjande insatser för barn för en ökad inkludering och integration i samhället.

- Man brukar säga att barn föds med 100 språk men berövas 99 av dem på vägen. Det verbala utgör i verkligheten omkring 7%. Kroppsspråket utgör 55 % och tonen i rösten är 38 % i hur du uppfattas, berättar Gunilla.

Vid föreställningarna utgår Gunilla och Anna från 4D-modellen som är en metod för högläsning för barn mellan 3-11 år, där du som berättare utgår från fyra olika dimensioner i din högläsning:
• Texten i boken
• Berättarröst
• Gestaltning
• Barnens medskapande

Hur går en föreställning till

Gunilla och Anna turas om att läsa boken. När den ena läser gestaltar den andra vissa sidor ur boken och samspelar med barnen med hjälp av frågor och samtal. Det hjälper barn som har det svårt med det verbala. Som ett extra stöd använder Gunilla och Anna även en enkel berättarkuliss med hjälp av en projektor. I berättarkulissen visas bild och text ur boken samtidigt som Gunilla och Anna gestaltar Kråkan och mamma Mu med hjälp av väldigt enkel rekvisita, som ett diadem med koöron.

Parallellt med rekvisitan används tecken som stöd i berättelsen där Gunilla och Anna tecknar vissa ord för att ge ytterligare ett visuellt stöd för barnen. Det kallas för TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation).
Berättarkulissen kan också användas för att leka sagan. Efter föreställningen får pedagogerna med sig ett material med koppling till läroplanen till efterarbete på förskolan. De barn som vill får också som avslutning prova Mamma Mus rutschkana och alla får en flygfiskmedalj, likadan som Kråkan fick i Mamma Mu-berättelsen.

Att på det här viset kunna ta hjälp av digitala verktyg underlättar väldigt mycket när du berättar en historia. Alla kan se när du använder en projektor och alla kan sitta bekvämt. Det blir också enklare att förstärka berättelsen genom estetiska uttryckssätt och barnen kan vara mer delaktiga och komma med idéer och tankar.

Visionen för arbetet är att ”Alla ska lyckas”. Samarbetet mellan förskola och bibliotek gynnar både förskolan och biblioteket men framför allt barnen, som får upptäcka biblioteket och få kunskap om att det finns.

- Vi har också möjlighet att låna ut material som boklådor via biblioteket till förskolorna under några veckor. De allra flesta berättelser kan göras mer tillgängliga för barn genom den här metoden och det gör det även lättare att skapa en röd tråd i berättelsen för barnen. Vi behöver få in högläsningen mer tydligt i det systematiska kvalitetsarbetet på alla våra förskolor.

- Vi tänker att 4D-högläsning som vi erbjuder kan skapa ett intresse för litteratur hos barn som annars kanske aldrig hade upptäckt den bokskatt som finns på våra bibliotek och vi har fantastiskt roligt tillsammans med barnen, avslutar Gunilla.