Kommunens krisorganisation

Krishanteringens tre principer; ansvars-, likhets- och närhets­principen

Svensk krishanterings tre principer förklarar ansvar och roller före, under och efter en kris.

Ansvarsprincipen

Alla som har ansvar för en verksamhet i vardagen har även ansvaret om det blir en kris.

Det innebär till exempel att personer som till vardags får stöd och omsorg av kommunen (exempelvis med hemtjänst) även ska få det vid en samhällsstörning.

Ett annat exempel är att där kommunen ansvarar för att invånarna får tillgång till dricksvatten genom det kommunala vatten- och avloppsnätet ansvarar kommunen också för att ordna dricksvattenförsörjning på annat sätt (till exempel genom att ställa ut dricksvattentankar) om det blir avbrott i den kommunala dricksvattenförsörjningen.

I ansvaret ligger också att kommuner och andra viktiga aktörer hjälps åt för att de tillsammans ska kunna hantera händelsen på ett bra sätt.

Likhetsprincipen

Under en kris ska verksamheten fungera på liknande sätt som i vardagen så långt det är möjligt. Detta kallas likhetsprincipen. Verksamheten ska också, om det är möjligt, skötas på samma plats som i vanliga fall.

Närhetsprincipen

Med närhetsprincipen menas att en kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga. Det är alltså i första hand den drabbade kommunen som ansvarar för att hantera krisen. Om kommunen inte klarar av att hantera krisen på egen hand kan de få extra stöd av länsstyrelsen eller staten.

Kommunens krisledningsgrupp

Vid en större händelse eller kris aktiveras kommunens krisledningsgrupp. Det kan ske antingen:

• när något redan inträffat (som vid en olycka eller ett plötsligt strömavbrott) eller
• när det finns tecken på att något är på gång (som när väderleksrapporten utlovar kraftiga skyfall).

Krisledningsgruppen är en stab av tjänstepersoner som utifrån olika roller leder arbetet under krisen. Gruppen innehåller ofta chefer från berörda verksamheter samt medarbetare med kompetens inom till exempel personal- och HR-frågor, logistik och kommunikation. Beroende på händelse kan gruppen variera i storlek och sammansättning.

Krisledningsnämnd

Kommunstyrelsen i Hallstahammars kommun är kommunens krisledningsnämnd och har det övergripande ansvaret för arbetet med krisberedskap och krishantering. Krisledningsnämnden aktiveras enbart vid mycket stora händelser.

Krisledningsnämnden kan få mandat av kommunfullmäktige att överta samtliga andra nämnders befogenheter och beslutsrätt i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till krisens art och omfattning.

Säkerhetssamordnare

Kommunens säkerhetssamordnare har bland annat uppdraget att stödja, samordna och följa upp kris­hanterings­arbetet, göra risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) samt stötta i arbetet med att kartlägga samhällsviktiga funktioner och ta fram och planera för att identifierade funktioner ska fortsätta fungera även under kriser och samhällsstörningar.

Samverkan med andra aktörer vid kris

Vid många kriser och samhällsstörningar berörs flera olika aktörer och det krävs ofta samverkan och samarbete för att hantera händelserna.

För att underlätta samarbete finns nätverket U-Sam som samordnas av Länsstyrelsen. I U-Sam in­går förutom Länsstyrelsen också länets kommuner och räddningstjänstförbund, polisen, regionen, SOS Alarm, Sveriges Radio P4 Västmanland och Försvarsmakten.

• Mer om krisberedskap på Länsstyrelsen i Västmanlands webbplats
• Läs mer om U-Sam här på kommunens webbplats