Hur en detaljplan tas fram

Namn: Emil Lindström
Befattning: Planarkitekt och samordnare
Telefon: 0220-24056
E-post: emil.lindstrom@hallstahammar.se
Besöksadress: Norra Prästgårdsgatan 1, Hallstahammar

Telefon: 0220-24000
E-post: kommunstyrelsen@hallstahammar.se

Postadress:
Kommunstyrelsen
734 80 Hallstahammar

En detaljplan innehåller bestämmelser om hur mark- och vattenområden får användas och hur bebyggelsen ska utformas inom ett område. En detaljplan är juridiskt bindande och gäller tills den upphävs eller ändras.

Kommunen tar fram detaljplanen

Det huvudsakliga syftet med detaljplaneläggning är att pröva markens lämplighet för ett visst ändamål, till exempel bostadsbebyggelse. Kommunen avgör genom sitt planmonopol när och var en detaljplan ska upprättas. Initiativet till planläggning kan komma från kommunen, en privat fastighetsägare eller en byggherre.

En detaljplan kan krävas vid:

  • ny sammanhållen bebyggelse,
  • ny enstaka byggnad som kan ge stor inverkan på omgivningen,
  • behov av att skydda och bevara värdefulla miljöer.

Fyra olika sätt att gå tillväga – standard, begränsat, utökat eller samordnat

Det finns fyra olika förfaranden för att ta fram en detaljplan:

  • Standardförfarande – gäller för de flesta detaljplaner. Vissa villkor ska vara uppfyllda, bland annat ska planförslaget vara förenligt med översiktsplanen och inte antas medföra betydande miljöpåverkan.
  • Begränsat förfarande – är möjligt att tillämpa under förutsättning att planförslaget berör en åtgärd av mindre betydelse samt att samrådskretsen är liten och tydligt avgränsad.
  • Utökat förfarande – gäller detaljplaner som är av betydande intresse för allmänheten och/eller antas medföra en betydande miljöpåverkan.
  • Samordnat förfarande – gäller exempelvis vid infrastrukturprojekt och när prövning även ska ske enligt annan lagstiftning, oftast miljöbalken. 

Processen som beskrivs nedan har följande steg:

  • Planbesked
  • Samråd
  • Granskning
  • Antagande
  • Överklagande
  • Detaljplanen vinner laga kraft

Planbesked

Ansökan - första steget mot ett planbesked

Du som vill att kommunen ska upprätta eller upphäva en detaljplan för ett visst område kan börja med att ansöka om ett planbesked. Ansökan kan skickas in av en person, organisation eller ett företag. Det kan exempelvis vara för att bygga bostadshus eller industrilokaler på mark som tidigare är planlagd för annat eller för att bygga på ett annat sättän vad tidigare plan tillåter.

Påbörjas ett planarbete eller inte?

Kommunen svarar på ansökan genom ett så kallat planbesked. I planbeskedet meddelar kommunen om vi avser att påbörja planarbete eller inte. Om kommunen tänker påbörja ett planarbete står här också ungefär hur lång tid det förväntas ta innan planen kan antas. Om kommunen ger ett besked att inte påbörja något planarbete ska skälen för detta redovisas. Kommunen är skyldig att lämna sitt besked inom fyra månader från den dag en komplett ansökan om planbesked inkommit.

Inte bindande

Planbesked är ett kommunalt beslut som inte är bindande och inte kan överklagas. Beslutet ska inte heller uppfattas som ett slutgiltigt ställningstagande från kommunens sida. Under planarbetets gång kan det komma fram information som leder till att förslaget till detaljplan får en annan inriktning eller utformning än det ursprungliga förslaget. ett beslut om att starta en planprocess är inte heller en garanti för att detaljplanen kommer att bli antagen.

Ansökan om planbesked

Kommunen har rätt at ta ut en avgift för upprättandet av detaljplanen i form av planavgift eller planavtal. Mer information om planavgift eller planavtal får du i kontakt med kommunen.

Samråd

Samla information och synpunkter

När kommunen tagit fram ett förslag till detaljplan ska fastighetsägare och boende som berörs av förslaget (de så kallade sakägarna), tillsammans med kommunens nämnder, Länsstyrelsen, Lantmäteriet och eventuella andra som har intresse av förslaget få en chans att lämna synpunkter. Detta kallas samråd. Samrådets syfte är att samla in information, önskemål och synpunkter som berör planförslaget i ett tidigt skede i detaljplanearbetet.

Alla kan ta del

De som berörs av ett samråd får handlingar skickade till sig med posten. I Hallstahammar är det också vanligt att planförslaget sätts upp på kommunens anslagstavla samt publiceras på kommunens hemsida. Vid större planer håller kommunen också offentliga samrådsmöten där planen presenteras. Samrådet varar under en viss tid, ofta mellan tre och fem veckor. Har du synpunkter på förslaget till en detaljplan ska du lämna dem i skriftlig form under den tiden. Efter samrådet kan kommunen, om det finns skäl, ändra planförslaget med hänsyn till synpunkterna eller förklara varför synpunkterna inte ledde till förändring.

Granskning

Revidering av förslag

Efter att kommunen har gått igenom alla synpunkter från samrådet och eventuellt förändrat förslaget med hänsyn till dessa ställs det reviderade förslaget ut för granskning. Granskningsförslaget sätts då upp på kommunens anslagstavla och publiceras på hemsidan. De som berörs av förslaget får granskningshandlingarna skickade till sig. Förslaget skickas även till berörda myndigheter. Granskningen pågår under en viss tid, en granskningstid, som är ungefär två till tre veckor beroende på vilken typ av plan det är.

Om du berörs av planförslaget och har synpunkter på planen måste du framföra dina synpunkter skriftligt för att senare ha rätt att överklaga kommunens beslut att anta detaljplanen. Synpunkterna måste ha inkommit senast innan granskningstiden har gått ut.

Granskningsutlåtande och snart dags för beslut

Efter granskningen sammanfattas alla synpunkterna i ett granskningsutlåtande. Om ingen särskild sammanställning har gjorts för kommentarerna som gavs under samrådet ingår även dessa i sammanställningen. Kommunen kan efter granskningen enbart göra små förändringar i detaljplanen. Om planen ändras väsentligt efter granskningen måste planen ställas ut igen.

När granskningsutlåtandet är färdigt skickar kommunen så snart som möjligt utlåtandet eller information om utlåtandet till dem som inte fått sina synpunkter tillgodosedda. Kommunstyrelsen tar  sedan ställning till förslaget och beslutar om det är redo för antagande. 

Antagande av detaljplan

I Hallstahammar antas normalt detaljplaner genom beslut i Kommunstyrelsen(på delegation från Kommunfullmäktige). Planer som handläggs enligt så kallat utökat förfarande, t.ex. större planer som berör många sakägare eller planer som avviker från kommunens översiktsplan, antas i Hallstahammar av kommunfullmäktige.

Att överklaga en detaljplan

Om du är missnöjd med detaljplanen kan du överklaga beslutet. Överklagan skickas till kommunen som sedan skickar det vidare till Mark- och miljödomstolen. Det är viktigt att du uppger vilken detaljplan du överklagar, skälen till ditt överklagande och att du uppger ditt namn och adress i skrivelsen. Du kan överklaga beslutet under tre veckor räknat från den dag vi på vår anslagstavla meddelat att protokollet från mötet är justerat.

Du kan bara överklaga planen om du är sakägare och om du har lämnat skriftliga synpunkter under samrådet eller granskningen som inte har blivit tillgodosedda. Sakägare är du om du till exempel bor i planområdet, äger fastigheter eller har andra rättigheter inom planområdet eller om du är granne till området. Det är domstolen som slutgiltigt avgör vilka som anses vara sakägare. Du kan också överklaga om du anser att själva planprocessen har varit felaktigt genomförd, så kallat formaliafel. En sådan överklagan kan göras av alla.

Överklagande kan ske i flera steg. Överklagandet hanteras i första hand av mark- och miljödomstolen, men detta beslut kan i vissa fall överklagas till mark- och miljööverdomstolen.

Detaljplanen vinner laga kraft

En detaljplan vinner laga kraft och börjar gälla när tiden för överklagande har gått ut om ingen har överklagat antagandet. Om någon har överklagat detaljplanen vinner den laga kraft när Länsstyrelsen eller domstolen slutligt har avgjort ärendet och det beslutet inte överklagas. Resultatet av ett överklagande kan också bli att planen inte vinner laga kraft.

Att planen vunnit laga kraft innebär att kommunens bygglovshandläggare kan pröva bygglovsärenden mot detaljplanen och att det är möjligt att påbörja utbyggnaden av exempelvis vägar och ledningar enligt planen. Detaljplanen är nu juridiskt bindande