Hur en detaljplan tas fram

    Telefon: 0220-24000
    E-post: kundcenter@hallstahammar.se
    Besöksadress: Norra Prästgårdsgatan 1, Hallstahammar

    Postadress: Hallstahammars kommun, 734 80 Hallstahammar

    Öppettider i kundcenter
    1 sept - 31 maj (vintertid)
    Måndag-torsdag 08.00-16.30
    Fredag 08.00-16.00

    1 juni - 31 augusti (sommartid)
    Måndag-torsdag 08.00-16.00
    Fredag 08.00-15.00

    Kundcenter har kvällsöppet för besök till klockan 20.00 vid kommunfullmäktiges sammanträden.

    Observera att i anslutning till vissa helgdagar kan kundcenter stänga tidigare.

    En detaljplan innehåller bestämmelser om hur mark- och vattenområden får användas och hur bebyggelsen ska utformas inom ett område. En detaljplan är juridiskt bindande och gäller tills den upphävs eller ändras.

    Vad är en detaljplan?

    En detaljplan innehåller bestämmelser om hur mark- och vattenområden får användas och hur bebyggelsen ska utformas inom ett specifikt område. En detaljplan är juridiskt bindande och gäller tills den upphävs eller ändras.

    Syftet med att detaljplanelägga ett område är huvudsakligen att pröva markens lämplighet för ett visst ändamål, exempelvis bostadsbebyggelse.

    En detaljplan krävs vid:

    • Ny sammanhållen bebyggelse
    • Ny enstaka byggnad som kan ge stor inverkan på omgivningen
    • Behov av att skydda och bevara värdefulla miljöer

    Initiativet till planläggning kan komma från kommunen, en privat fastighetsägare eller en byggherre. I Sverige har kommunerna planmonopol vilket innebär att de avgör vart, när och om en detaljplan ska upprättas.

    Olika sätt att gå tillväga - förfaranden

    Processen för att ta fram en detaljplan följer en förutbestämd process, vilken regleras i Plan- och bygglagen (SFS 2010:900). Platsens förutsättningar avgör hur processen för framtagandet ser ut. Vid framtagandet av en detaljplan kan kommunen välja mellan standard-, begränsning av standard-, utökat- eller samordnat förfarande. För de allra flesta detaljplaner tillämpas standard- eller utökat förfarande.

    • Standardförfarande – gäller för de flesta detaljplaner. Vissa villkor ska vara uppfyllda, bland annat ska planförslaget vara förenligt med översiktsplanen och inte antas medföra betydande miljöpåverkan.
    • Begränsat standardförfarande – är möjligt att tillämpa under förutsättning att planförslaget berör en åtgärd av mindre betydelse samt att samrådskretsen är liten och tydligt avgränsad så att det kan tas ett enigt beslut om godkännande.
    • Utökat förfarande – gäller detaljplaner som är av betydande intresse för allmänheten och/eller antas medföra en betydande miljöpåverkan och innebär att samrådsförslaget behöver kungöras.
    • Samordnat förfarande – gäller exempelvis vid infrastrukturprojekt och när prövning även ska ske enligt annan lagstiftning, oftast miljöbalken.

    För samtliga förfaranden finns ett antal processteg. Följande beskrivning utgår från processen för standardförfarande för att beskriva processen. I illustrationen nedan visar de processtegen för standard-, begränsat standard- och utökat förfarande. Nedan följer även en beskrivning av processtegen för standardförfarande

    Planbesked

    Du som har för avsikt att genomföra en åtgärd som förutsätter att en detaljplan antas, ändras eller upphävs kan ansöka om ett planbesked hos kommunen. Ansökan kan skickas in av en person, organisation eller ett företag. Det kan exempelvis vara för att bygga bostadshus eller industrilokaler på mark som tidigare inte är planlagd, är planlagd för annat ändamål eller för att bygga på ett annat sätt än vad tidigare plan tillåter.

    Kommunen svarar på ansökan genom ett så kallat planbesked. I planbeskedet meddelar kommunen om vi avser att påbörja planarbete eller inte. Om kommunen tänker påbörja ett planarbete står här också ungefär hur lång tid det förväntas ta innan planen kan antas. Om kommunen ger ett besked att inte påbörja något planarbete ska skälen för detta redovisas. Kommunen är skyldig att lämna sitt besked inom fyra månader från den dag en komplett ansökan om planbesked inkommit. Oavsett om kommunen beslutar om att påbörja planarbete eller ej utgår en avgift för ansökan om planbesked, avgiften varierar på det aktuella områdets storlek och förutsättningar.

    Planbesked är ett kommunalt beslut som inte är bindande och inte kan överklagas. Beslutet ska inte heller uppfattas som ett slutgiltigt ställningstagande från kommunens sida. Under planarbetets gång kan det komma fram information som leder till att förslaget till detaljplan får en annan inriktning eller utformning än det ursprungliga förslaget. Ett beslut om att starta en planprocess är inte heller en garanti för att detaljplanen kommer att bli antagen

    Ansökan om planbesked

    Kommunen har rätt at ta ut en avgift för upprättandet av detaljplanen i form av planavgift eller planavtal. Mer information om planavgift eller planavtal får du i kontakt med kommunen.

    Samråd

    Efter planbesked är nästa formella steg i processen Samråd. Mellan planbesked och samråd sker dock ett stort arbete för kommunen med att ta fram planförslaget. Kommunen för dialog såväl internt med olika förvaltningar som externt med exempelvis länsstyrelsen och andra berörda aktörer. Kommunen tar fram underlag som ligger till grund för bedömningen av vad som är en lämplig markanvändning inom planområdet, det kan exempelvis handla om att eftersöka befintligt underlag eller beställa nya utredningar och undersökningar för exempelvis markens bärighet eller platsens bullerförhållanden. Därefter arbetas planen fram, vilken består av en plankarta och en planbeskrivning. I planbeskrivningen finns beskrivning av förutsättningar och underlag till de avvägningar och bestämmelser som gjorts i plankartan. Det kan ibland ta lite tid mellan det att ett planarbete har påbörjats till det att ett samrådsförslag finns tillgänglig vilket beror på den unika platsens förutsättningar.

    När kommunen tagit fram ett förslag till en detaljplan och när ett politiskt beslut har tagits ska planen på samråd för att samla in information, önskemål och synpunkter om planförslaget. Kommunen behöver samråda med fastighetsägare och boende som berörs av planförslaget (så kallade sakägare), samt med kommunens nämnder, Länsstyrelsen, Lantmäteriet och eventuella andra som har intresse av förslaget för att ge dessa en chans att lämna synpunkter.

    De som berörs av ett samråd får information om detta skickade via posten. I Hallstahammar är det också vanligt att planförslaget sätts upp i kommunhusets entré, något av de lokala biblioteken samt att det publiceras på kommunens hemsida. Planer som bedöms vara av särskilt allmänt intresse eller handläggs med utökat förfarande annonseras även på kommunenens anslagstavla och i ortstidningen. Vid större planer håller kommunen också offentliga samrådsmöten där planen presenteras. Samrådet varar under en viss tid, minst under två veckor. Under samrådstiden kan du lämna dina synpunkter på detaljplanen i skriftlig form. Efter samrådet sammanställer kommunen alla inkomna synpunkter i en samrådsredogörelse. Kommunen kan även, om det finns skäl, ändra planförslaget med hänsyn till inkomna synpunkter eller förklara varför synpunkterna inte ledde till en förändring, vilket vanligen sker i samrådsredogörelsen. Vid standardförfarande kan kommunen välja att redovisa inkomna synpunkter från samrådet i granskningsutlåtandet och därmed inte upprätta en samrådsredogörelse.

    Granskning

    Efter att kommunen har gått igenom alla synpunkter från samrådet och eventuellt förändrat förslaget med hänsyn till dessa ställs det reviderade förslaget ut för granskning. Detta är likt samrådet ett tillfälle att lämna synpunkter på planförslaget.

    Granskningsförslaget ställs vanligen ut i kommunhusets entré, något av de lokala biblioteken samt att det publiceras på kommunens hemsida. De som berörs av en granskning får information om detta skickade via posten. Förslaget skickas även till berörda myndigheter. Granskningen pågår under en viss tid, en granskningstid, som är ungefär två till tre veckor beroende på vilken typ av plan det är.

    Om du berörs av planförslaget och har synpunkter på planen måste du framföra dina synpunkter skriftligt för att senare ha rätt att överklaga kommunens beslut att anta detaljplanen. Synpunkterna måste ha inkommit senast innan granskningstiden har gått ut.

    Efter granskningen sammanfattas alla synpunkterna i ett granskningsutlåtande. Om ingen särskild sammanställning har gjorts för kommentarerna som gavs under samrådet ingår även dessa i sammanställningen. Kommunen kan efter granskningen enbart göra små förändringar i detaljplanen. Om planen ändras väsentligt efter granskningen måste planen ställas ut igen.

    När granskningsutlåtandet är färdigt skickar kommunen så snart som möjligt utlåtandet eller information om utlåtandet till dem som inte fått sina synpunkter tillgodosedda. Kommunstyrelsen tar sedan ställning till förslaget och beslutar om det är redo för antagande.


    Antagande

    I Hallstahammar antas normalt detaljplaner genom beslut i Kommunstyrelsen (på delegation från Kommunfullmäktige). Planer som handläggs enligt så kallat utökat förfarande, t.ex. större planer som berör många sakägare eller planer som avviker från kommunens översiktsplan, antas i Hallstahammar av kommunfullmäktige. Ett beslut om antagande av en detaljplan innebär att kommunen beslutar om att föreslagen detaljplan ska vinna laga kraft, och därmed gälla som underlag för bland annat beslut om bygglov. Innan planen kan vinna laga kraft har den en överklagandetid på 21 dagar från beslut om antagande anslås på kommunens anslagstavla.

    Att överklaga en detaljplan

    Om du är missnöjd med detaljplanen kan du överklaga beslutet. Överklagan kan ske inom den överklagandetid som finns 21 dagar från det att kommunens beslut om antagande anslås på anslagstavlan. På kommunens anslagstavla meddelas när protokollet från mötet är justerat. Överklagan skickas till kommunen som sedan skickar det vidare till Mark- och miljödomstolen. Det är viktigt att du uppger vilken detaljplan du överklagar, skälen till ditt överklagande och att du uppger ditt namn och adress i skrivelsen.

    Du kan bara överklaga planen om du är sakägare och om du har lämnat skriftliga synpunkter under samrådet eller granskningen som inte har blivit tillgodosedda. Sakägare är du om du till exempel bor i planområdet, äger fastigheter eller har andra rättigheter inom planområdet eller om du är granne till området. Det är domstolen som slutgiltigt avgör vilka som anses vara sakägare. Du kan också överklaga om du anser att själva planprocessen har varit felaktigt genomförd, så kallat formaliafel. En sådan överklagan kan göras av alla.

    Överklagande kan ske i flera steg. Överklagandet hanteras i första hand av mark- och miljödomstolen, men detta beslut kan i vissa fall överklagas till mark- och miljööverdomstolen.

    Laga kraft

    En detaljplan vinner laga kraft och börjar gälla när tiden för överklagande har gått ut med förutsättning att ingen har överklagat antagandet, denna tid sätts vanligen till 21 dagar efter att beslut om antagande anslås på kommunens anslagstavla. Om någon har överklagat detaljplanen vinner den laga kraft när Länsstyrelsen eller domstolen slutligt har avgjort ärendet och det beslutet inte överklagas. Resultatet av ett överklagande kan också bli att planen inte vinner laga kraft.

    Att planen vunnit laga kraft innebär att kommunens bygglovshandläggare kan pröva bygglovsärenden mot detaljplanen och att det är möjligt att påbörja utbyggnaden av exempelvis vägar och ledningar enligt planen. Detaljplanen är nu juridiskt bindande tills den upphävs eller ersätts av annan detaljplan.