Språkombudens uppgift är att prata om hur vi pratar på jobbet

Intill kaffebryggaren i köket hänger en tydlig instruktion med både ord och bilder för hur morgonkaffet ska tillredas. I pysselrummet är alla lådor märkta så att det inte går att ta fel på innehållet. När vi slagit oss ner vid bordet plockar Nathalie och Gresa fram en pärm som visar sig vara full med olika instruktioner i både ord och bild.

- Vi har arbetat länge med metoder där vi förstärker det talade ordet med bilder och tecken för att underlätta för brukarna, säger Gresa Paloja.

- Så när vi gick utbildningen till språkombud insåg vi direkt att vi kunde bygga vidare på de verktyg vi redan hade.

Vi befinner oss på Mittpunktens dagliga verksamhet, belägen i ett rött trähus i Hallstahammars centrum. Hit kommer personer som har en utvecklingsstörning, autism eller som fått en hjärnskada i vuxen ålder och som på grund av det inte kan arbeta. De erbjuds sysselsättning enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Många i arbetslivet behöver språkstöd

Språkombud utbildas för att förbättra kommunikationen på arbetsplatsen. I Hallstahammar, precis som i övriga Sverige, blir allt fler av välfärdens arbetsplatser flerspråkiga, med många anställda som har svenska som andraspråk. Även personer med läs- och skrivsvårigheter eller personer som rent allmänt finner språk och kommunikation svårt kan behöva språkstöd. Nathalie Andersson och Gresa Paloja berättar att utbildningen till språkombud fungerade som en ögonöppnare där de uppmanades att tänka igenom hur språket och jargongen såg ut på deras arbetsplats. Nathalie berättar:

- Jag insåg direkt att vi använder mängder av förkortningar och slanguttryck; som att vi säger ”tippen” och inte återbruket eller ”hab” när vi menar habiliteringen.- Dessutom händer det att vi använder ordspråk och ironi, två saker som är oerhört svåra att tolka både för den som inte har svenska som modersmål och för den som har andra svårigheter med språket.

Det handlar dock inte om att begränsa språket, utan tvärtom. Genom att prata om hur man pratar så ökar kunskapen hos alla.

- Jag kan säga att vi ska åka till tippen om jag även talar om att det egentligen heter återbruket, förklarar Nathalie.

Våga fråga

Nathalie och Gresa är stödpedagoger och arbetar på två olika dagliga verksamheter. De gick utbildningen till språkombud samtidigt och har haft mycket kontakt med varandra sedan dess. Den tydligaste förändringen som de har genomfört är att det numera finns en stående punkt om kommunikation på varje arbetsplatsträff, något som lett till att det blir allt lättare att prata om språk på jobbet.

Samtalen på arbetsplatsträffarna kan till exempel handla om hur skriftliga instruktioner kan förenklas eller så kan personalen helt enkelt diskutera hur kommunikationer fungerar och vad som behöver ändras. En annan förändring som språkombuden infört handlar om hur ny personal tas emot och lärs upp. Nathalie ger ett exempel:

- Numera är vi noga med att både visa och berätta, och att dessutom våga fråga: förstod du?- Det här är jätteviktigt, för om vi har personal som inte förstår instruktioner, och inte vågar fråga, så kan det hända saker som drabbar brukarna.

Ett arbete för framtiden

Nathalie och Gresa är överens om att arbetet med språket måste ske i varje personalgrupp och att framtidens kompetensförsörjning till viss del styrs av hur språkproblemen tas omhand.

- Det är många med utländsk bakgrund som vill arbeta i vården och vi måste tänka på att det tar tid att lära sig ett andraspråk och fungera fullt ut i samhället, säger Gresa.- Därför har jag som språkombud, tillsammans med mina kollegor, en väldigt viktig roll i arbetet med språkutveckling, eftersom det bidrar till ökad delaktighet och kvalitet.- Ja, vi kan inte klaga på personalbrist om vi inte gör något själva för att förbättra situationen, avslutar Nathalie.

Nationell regeringssatsning

Språkträning för anställda inom välfärden är en nationell satsning där Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att under åren 2021 till 2024 erbjuda insatser som bidrar till att förbättra kommunikationen och kvaliteten i bland annat äldreomsorgen och förskolan.

Bakgrunden till uppdraget är att många personer som arbetar i välfärden saknar tillräckliga kunskaper i svenska för det yrke de utövar. Samtidigt är välfärden en viktig väg in på arbetsmarknaden för många. Hallstahammar kommun har tagit del av regeringens satsning i två omgångar.

Hallstahammar har 27 språkombud och de flesta finns inom äldreomsorgen och LSS-området. Hallstahammar har dessutom två språkombudsutbildare.

Övre bilden: Språkombudsutbildare Linda Wretling och språkombuden Nathalie Andersson och Gresa Paloja har tät kontakt med varandra trots att de arbetar på olika ställen inom LSS-området.

Nedre bilden: På daglig verksamhet är bildstöd ett viktigt verktyg som har använts länge för att underlätta för de inskrivna brukarna. Nu blir bildstöd dessutom ett viktigt verktyg för språkutvecklingen för personalen eftersom metoden kan användas för att illustrera exempelvis instruktioner som annars kan vara svåra att förstå.

• Läs även om språkombud inom äldreomsorgen och om det fortsatta arbetet med språkträning inom Hallstahammars kommun.