Fler webbplatser
Stöd och omsorg

Språkombud – en satsning för framtiden

Ett språkombud stöttar kollegor som behöver utveckla sitt språk och arbetar för att förbättra kommunikationen på arbetsplatsen. Hallstahammar har 27 språkombud och de flesta finns inom äldreomsorgen och LSS-området. Möt Nisreen Amro, undersköterska på Äppelparkens äldreboende och språkombud.

För att en arbetsplats ska fungera bra krävs det att personalen förstår vad som sägs på möten, vad som står i de skriftliga instruktionerna och vad kollegorna säger. Här finns det brister som behöver avhjälpas.

En stor utmaning är att fler och fler av kommunens arbetsplatser är flerspråkiga med många som har svenska som andraspråk. Även personer med läs- och skrivsvårigheter eller personer som rent allmänt finner språk och kommunikation svårt kan behöva språkstöd.

Nisreen Amro kom till Sverige för nio år sedan och i Skolverkets film berättar hon om hur hon låtsades förstå svenska när hon kom till sin första praktikplats. Hon berättar bland annat att hon inte förstod vad de boende ville när de bad om hjälp. I filmen ger hon exempel på hur hon arbetar som språkombud idag.

Carola Eriksson är SFI-lärare och språkombudsutbildare och hon säger att språkstöd på arbetsplatserna är helt avgörande för verksamheternas framtid. Det går inte att bedriva en bra verksamhet utan bra kommunikation. Att inte förstå instruktioner och samtal på arbetet gör tillvaron svår och otrygg för den anställde. Men en fel uppfattad instruktion på ett LSS-boende eller i hemtjänsten kan också få allvarliga konsekvenser för de boende eller hemtjänstkunden.

- Vi måste göra det här arbetet för att våra verksamheter ska ha den kvalitet som krävs, säger Carola Eriksson.

En fråga som varit aktuell länge

Språkfrågan har varit aktuell inom Hallstahammars socialförvaltning i många år. 2019 bildades en styrgrupp och även en arbetsgrupp med olika professioner från äldreomsorgen, LSS, vuxenutbildningen, bemanningsenheten och jobbcentrum. Arbetsgruppen blev mycket viktig för det fortsatta arbetet och ledde bland annat fram till ett beslut 2020 om att satsa på språkombud och att dessutom ha egna språkombudsutbildare.

Idag finns det tre språkombudsutbildare inom socialförvaltningen och två av dem är i tjänst; Carola Eriksson, till höger i bild, och Linda Wretling som är stödpedagog inom LSS, till vänster i bild. De har båda gått en 6 månader lång distansutbildning på Vård- och omsorgscollege och har sedan utbildat Hallstahammars 27 språkombud i tre olika omgångar. Utbildningen till språkombud består av fyra heldagar med fysiska träffar, webbkurser och uppdrag på den egna arbetsplatsen.

- Den första gruppen var chockade när de såg vad utbildningen skulle kräva av dem, jag tror att de kände som att det här är på högskolenivå och det klarar jag aldrig, minns Carola Eriksson.

- Med den andra gruppen gick det lite lättare för då kunde vi berätta hur det hade gått för den första gruppen och de hade dessutom hört berättelser från personer i den gruppen.

Carola Eriksson har även haft en projekttjänst där uppdraget har varit ’Språket på jobbet’. I den rollen har hon besökt närmare 30 arbetsplatsträffar inom socialförvaltningen och informerat om arbetet med språkombud men även om hur språk, normer och kultur påverkar arbetsplatsen.

- Jag har förstått att man pratar mer öppet om språk på arbetsplatsen och att språkombuden får fler frågor från sina kollegor efter att jag har varit där. Vi har också fått fler språkombud med hjälp av arbetsplatsträffarna.

Språkombudsutbildare i Hallstahammars kommun: Linda Wretling, stödpedagog LSS och Carola Eriksson SFI-lärare. Bilden får en bart användas till reportage om språkombud publicerad 20221028.

Vad händer nu?

Carola Eriksson berättar att det just nu handlar mycket om att hålla i de 27 ombud som finns och att utveckla arbetet. Lokala handlingsplaner tas fram för att arbetet inte ska vara beroende av eldsjälar utan det ska fungera oavsett om personer slutar eller byter jobb. Utbildarna och ombuden besöker också andra kommuner för att berätta om det egna arbetet. Dessutom kommer det förslag på utveckling från språkombuden själva. Nisreen Amro, som medverkar i filmen, och hennes språkombudskollega Agneta Asp Östlund har ett önskemål om att få besöka deltagarna på SFI och berätta om språkarbetet på arbetsplatserna.

- Nisreen har ju själv gått SFI och vet hur det känns så nu vill hon berätta för de som är intresserade av vård att de ska våga satsa på det, berättar Carola Eriksson.

Till de förbättringar som Agneta och Nisreen har gjort på Äppelparken hör till exempel bildordlistor över olika arbetsområden som hygien, tvätt, städ, kök och kontor. De tar också emot språkpraktikanter i ett nära samarbete med Vuxenutbildningen och Jobbcentrum.

Nästa viktigt steg är att förmå arbetsplatserna att skylta med sitt språkarbete. I kampen om personal behöver arbetsplatserna berätta vad de erbjuder.

- Det handlar om framtidens kompetensförsörjning, avslutar Carola Eriksson.

Nationell regeringssatsning

Språkträning för anställda inom välfärden är en nationell satsning där Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att under åren 2021 till 2024 erbjuda insatser som bidrar till att förbättra kommunikationen och kvaliteten i bland annat äldreomsorgen och förskolan.

Bakgrunden till uppdraget är att många personer som arbetar i välfärden saknar tillräckliga kunskaper i svenska för det yrke de utövar. Samtidigt är välfärden en viktig väg in på arbetsmarknaden för många. Hallstahammar kommun har tagit del av regeringens satsning i två omgångar.