Språkutvecklingsarbete i förskolan ger mycket goda resultat

Alla förskolor i Hallstahammars kommun arbetar utifrån en gemensam språkplan för att säkerställa att alla barn får samma förutsättningar inom språkutveckling och kommunikationsförmåga.

Hallstahammars kommunala förskolor ska utifrån läroplanen skapa en likvärdig, inkluderande och lustfylld utbildning som främjar alla barns språkutveckling och kommunikationsförmåga. Språkplanen är en viktig del i arbetet med att forma en likvärdig förskola. Språket är en viktig del av din identitet. Det är en del av din kultur, dina rötter och dina känslor. Det är genom språket du uttrycker dig, delar dina tankar och känslor och får en djupare förståelse för världen. Därför är det viktigt att alla barn får tillgång till språket. Dessutom vävs andra områden i läroplanen in i arbetet, som matematik, teknik och naturvetenskap.
Syftet med språkplanen är att säkerställa att alla barn, oavsett vilken förskola man går på, möts av en utbildning som stimulerar och utvecklar förmågan att uttrycka sig och förstå sin omgivning. Gunilla Lindqvist är språkpedagog och den som håller ihop och leder arbetet inom förskolorna. Hon arbetar på flera sätt tillsammans med förskolorna, dels med rektorer, dels med pedagoger.
För att stötta och utveckla barnens språkliga förmågor och för att skapa en röd tråd i utbildningen mellan förskola och skola används kartläggningsmaterialet Hitta språket som utgår från fyra delar:

• Vi samtalar och lyssnar
• Vi berättar och beskriver
• Vi urskiljer ord och språkljud
• Vi kommunicerar med symboler och bokstäver
  

Likvärdigt arbetssätt ger framgång för alla förskolor

På varje förskola finns en språklyftare. Språklyftarna är medarbetare som blir extra rustade och får fortbildning för att sedan kunna driva arbetet på förskolan ihop med andra pedagoger. Fokus har i år bland annat legat på språkmiljöer och högläsning. Språklyftarna träffas med Gunilla i snitt tre gånger per termin samt ytterligare en gång tillsammans med förskoleklasspedagoger och Veronica Lindberg som är utvecklare för grundskolan. Varje förskola har också deltagit i tvärgrupper med andra förskolor.

- Sedan har vi löpande möten med rektorer kring resultaten och vi ser goda resultat från samtliga förskolor. Vi arbetar med en modell som heter Före Bornholm-modellen, som är ett välkänt material som stimulerar barns språkliga medvetenhet genom språksamlingar av ramsor, sånger och språklekar, säger Gunilla.

- Alla pedagoger fick ta del av en föreläsning med Gunilla om Före Bornholm-modellen innan vi startade arbetet på förskolorna. Vi har köpt in material till samtliga förskolor och hade som första mål att alla fyra-femåringar ska arbeta med materialet men vi ser redan nu att det har spridit sig till andra åldrar på förskolorna, säger Cathrine Bruske, områdeschef förskola.

Förskolorna har arbetat med sex olika områden inom ramen för ”Mitt språk – min identitet”. Alla sex områdena erbjuder både gemensamma förhållningssätt och gemensamma metoder och verktyg för pedagogerna i arbetet med att barnen ska hitta språket. Utöver det material som köpts in så har flera förskolor byggt lekmiljöer där barnen också kan ”leka” sagorna. Förskoleverksamheten samarbetar med biblioteket. Biblioteket har sagolådor med konkret material till berättelserna samt bildstöd och tillhörande TAKK som står för Tecken som Alternativt och Kompletterande Kommunikation för att berätta sagorna.

I arbetet med språkutveckling används även flanosagor. En flanosaga skapas genom att fästa bilder på en filttavla medan man berättar sagotexten. Det gör sagan mer konkret och gör det möjligt att involvera barnen i berättandet. Den stimulerar också barnens fantasi.
Att arbeta med högläsning, rim och ramsor och sånger och att dramatisera och leka sagorna har gett mycket goda resultat. Språkinlärning kommer in i alla delar, något som märks vid överlämningarna mellan förskola och förskoleklass. Barnen är mycket mer motiverade för högläsning, har ett större kunnande kring rim och ramsor och en större språkförståelse och ökad förmåga att återberätta.

- Det här är naturligtvis oerhört roligt. Framöver kommer ännu mer kraft att läggas på ord, ljudning och språkljud i arbetet, säger Cathrine Bruske som ser fram emot det fortsatta arbetet med språkutveckling i förskolan.

Sagan om Bockarna Bruse bidrar till språkutveckling

På LärKans avdelning Delfinen, där alla tvååringar går, arbetar barn och pedagoger tematiskt med Bockarna Bruse. Arbetet utformas enligt ”Före Bornholm”-modellen. Det är ett välkänt material som stimulerar barns språkliga medvetenhet genom språksamlingar av ramsor, sånger och språklekar.

- Allt började med att barnen själva önskade samlingspåsen av bockarna Bruse. Det gjorde det till ett självklart val för vårt tematiska arbete, berättar rektor Rebecka Hill.

Barnen har arbetat estetiskt genom att skapa och måla bockarna i ateljén, ett arbete som ledde till en stor gemensam tavla. Sagan dramatiseras sedan i både utomhus- som inomhusmiljö. Här medverkar både barn och pedagoger. Språkinlärning kommer in i alla delar, både genom att pedagogerna läser sagan, både fysiskt, digitalt som ”flanosaga”, allt utifrån barnens önskemål. Dessutom sjunger alla sången om Bockarna Bruse varje dag.

Dessutom vävs andra områden i läroplanen in i arbetet, som matematik genom att räkna antal och prata om att bockarna har olika storlekar. Barnen och pedagogerna samtalar även om lägesord som ”under bron” och “över bron”. Även tekniken och naturvetenskapen har sin plats i arbetet. Inom teknik har man skapat en bro med hjälp av bland annat insamlade stenar.

Intresset kring broar har spridit sig i hela miljön och det finns broar även bland bilarna, bondgårdsdjuren, dinosaurierna och vid legot. Förskolan har flera olika uppsättningar av bockarna Bruse som är tillgängliga för barnen, så att de kan sätta sig ned och leka med materialet självmant på samlingsmattan.

Barnen har besökt LärKans eget bibliotek, där barngruppen mötte bockarna Bruse i form av en bordssaga. När sagan dramatiserats får de barn som vill bära horn som skapats på förskolan

Arbetet har gett fina resultat, barnens språk har utvecklats och bockarna Bruse har faktiskt blivit första orden för några barn. Dessutom har arbetssättet bjudit in barnen till lek i olika konstellationer.

- Vi har lekt ”Bockarna Bruse” utomhus i olika miljöer och vi har också varit och tittat på Kolbäcks olika broar och sett till att fysiskt vara både under och över bron, för att ge lägesorden en tydlig förklaring. Barnen har uppskattat arbetet så mycket att vi hittills har skapat flera broar och flera troll, avslutar Rebecka Hill.

Hela förskolan LärKan arbetar med ”Före Bornholm” på olika vis. Läs gärna mer om modellen här: Före Bornholmsmodellen - språksamlingar i förskolan - Natur & Kultur Länk till annan webbplats.