Intressant föreläsning av Jesper Sjöström, Skolforskningsinstitutet

Den 15 augusti besökte Skolforskningsinstitutets vetenskapliga ledare Jesper Sjöström Hallstahammars kommun för att hålla en föredragning på temat ”Hur arbetar vi med vetenskaplig grund i våra skolor, vad kan vi lära av varandra och hur kan Skolforskningsinstitutet vara en resurs i det arbetet?

Skolforskningsinstitutet är en statlig myndighet som verkar för att undervisningen i förskolan och skolan bedrivs på vetenskaplig grund genom att:

• sammanställa forskningsresultat
• fördela forskningsbidrag för praktiknära forskning
  

För att kunna göra det förs fortlöpande dialoger med verksamma inom förskola och skola, forskarsamhället samt övriga skolmyndigheter samt övriga myndigheter och organisationer.

Jesper, som även är professor i didaktik med inriktning mot naturvetenskapsämnena vid Malmö universitet, höll en mycket uppskattad föredragning som följdes av lärande samtal mellan skolledare, rektorer, förvaltningsledare och utvecklare i blandade grupper utifrån olika teman.

Föreläsningen var del av ett förmiddagsprogram för rektorer, förvaltningsledare och utvecklare i Hallstahammars, Surahammars och Arboga kommun. Förmiddagen är en del av det goda samarbete som finns mellan kommunerna.

Varför sammanställa forskning?

Forskning inom skolområdet kan hittas i en mängd sammanhang men det kan vara svårt för enskilda pedagoger och rektorer att hinna hålla sig uppdaterad om all forskning som sker. Forskningsresultat kan hittas via bland annat Skolforskningsinstitutet, Skolverket, Sveriges lärare, Specialpedagogiska skolmyndigheten, olika databaser, enskilda universitet och högskolor etc.

Skolforskningsinstitutet gör det enklare för pedagoger att kunna ta del av relevant forskning. Bland annat publicerar Skolforskningsinstitutet systematiska översikter som utgår från de behov som finns bland pedagoger och rektorer, där de sammanställer och diskuterar slutsatser av aktuell forskning på ett lättillgängligt vis.

Vad är didaktik?

Didaktik är läran om undervisningens teori och praktik, och fokuserar på hur lärande organiseras och genomförs. Didaktik kan ses som lärarnas professionsvetenskap och undersöker faktorer som påverkar undervisningen, såsom innehåll, metoder och elevens lärande. Jesper bad deltagarna diskutera vad didaktik innebär för dem och belyste samtidigt hur många svar som kan ges på den frågan:

• Läran om hur man undervisar (metodik)
• Stöd vid undervisningsplanering (didaktiska modeller)
• Analys, teoretisering och problematisering kring undervisning (didaktiska modeller)
• Humanistisk tradition med fokus på elevernas bildning

Didaktiska modeller kan beskrivas som verktyg som lärare kan använda som stöd för att planera, genomföra och utvärdera sin undervisning, och även reflektera kring densamma. Modellerna kan hjälpa till att strukturera undervisningen och reflektera över dess olika aspekter, som mål, innehåll och metod.

Exempel på systematiska forskningssammanställningar

Forskningssammanställningen ”Att lära demokrati” har som mål att främja demokratilärande och tar bland annat upp lärmiljöns betydelse med öppet klassrumsklimat, hög grad av elevdeltagande och en medveten och engagerad lärare. Men den tar också upp vikten av olika arbetssätt för att inkludera olika elever. Att använda sig av diskussioner, grupparbeten och rollspel kan underlätta lärandet om demokrati.

En annan systematisk översikt berör jämställdhet. Den behandlar bland annat betygsskillnader mellan pojkar och flickor. Översikten visar på att det går att utforma undervisningen för att främja jämställdhet.

- Som rektor är det här jätteviktigt. Föredragningen blev så bra på många sätt och den väckte nyfikenhet på en gång. Inte minst tack vare att vi fick många konkreta exempel och det är värdefullt, säger skolchef Ulrika Hansson, Hallstahammars kommun.

- När en föreläsning blir relevant är det mycket lättare för rektorer och lärare att agera utifrån de nya insikterna och lärdomarna, säger Ulrika Hansson.

- När vardagen pågår är det viktigt att du har ett lätt tillgängligt material att utgå ifrån. Det känns nästans som en skattkammare att ha tillgång till de 22 sammanställningarna från Skolforskningsinstitutet, säger Anna Olofsson Carstedt, skolchef i Arboga.

Att ta stöd i aktuell forskning är värdefullt för såväl skolledning som enskilda lärare. Vid gruppdiskussionerna gav Jesper ytterligare tips om hur vi kan tillgängliggöra forskningen och använda den på bäst sätt för att uppnå önskade resultat.

- Flera forskningspublikationer sammanställs i Skolforskningsinstitutets material, det förenklar oerhört mycket när du som skolledare söker efter relevant forskning, säger Katarina Djukic-Forsman, skolchef i Surahammars kommun.

- Hur vi definierar god kvalitet i undervisning är ju en fråga som du som rektor arbetar med varje dag. Genom att ta stöd i aktuell forskning underlättar vi det arbetet, säger Ulrika Hansson.

- Det är ett stort ansvar och uppdrag för rektor att utveckla undervisningen. Som rektor står du ofta själv när du väl färdigställt rektorsprogrammet. I Arboga arbetar vi mycket med undervisningsutveckling, där alla skolor deltar på olika sätt, säger Anna Olofsson Carstedt.

- Skolforskningsinstitutet presenterar forskningssammanställningarna på olika vis för att tillgängliggöra materialet, till exempelvis genom vår podd. Vi har också ett intresse av att se hur vi kan ta fram didaktiska modeller utifrån forskningssammanställningarna, så att de på det sättet ännu bättre kan komma till användning i praktiken. Vi jobbar bland annat med fokusgrupper för att utveckla det arbetet, säger Jesper Sjöström.

- Att ha ett material som du lätt kan ta till dig är viktigt i en skolledares vardag. Att använda sig av forskning gör det lättare att nå goda resultat. Det har vi bland annat sett bevis för i vårt stora läsprojekt där vi ökat läskunnigheten i årskurs ett kraftigt, säger Ulrika Hansson.

- Att arbeta utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är inget nytt utan är ett arbete som pågått i Sveriges skolor i femton år. Arbetet pågår men kan behöva bli en naturligare del av vardagen på alla skolor i stället för att vara enskilda insatser. Det är viktigt att ge pedagoger och rektorer rätt verktyg och förutsättningar i arbetet säger Ulrika Hansson.

Det är också viktigt att våga lyfta fram allt bra som görs i våra skolor för att skapa ett förtroende hos såväl vårdnadshavare som allmänhet. Att belysa det positiva är viktigt.

Studiero i klassrummet är en ständigt aktuell fråga. Skolforskningsinstitutets forskningssammanställning visar på sex teman som främjar studiero:

• Lär känna eleverna och skapa positiva relationer
• Välja och anpassa arbetssätt utifrån elevernas behov
• Förebygga genom tydliga förväntningar och struktur
• Aktivera eleverna och gör dem delaktiga
• Stödja och möta beteenden
• Utvärdera utifrån observationer av elever och egen praktik

Efter föreläsningen följde gruppdiskussioner utifrån olika teman.

- Det är oerhört värdefullt för våra medarbetare att få möta pedagoger, rektorer och utvecklare från andra kommuner och diskutera tillsammans. Det berikar oss alla och gör att vi tillsammans skapar en gemensam bild av hur arbetet med skolutveckling på vetenskaplig grund kan utformas vidare, säger Katarina Djukic-Forsman.

Vill du veta mer? Gå gärna in på webbplatsen Skolforskningsportalen Länk till annan webbplats. som är ett användbart och inspirerande verktyg för alla verksamma i skolan och förskolan. Här hittar du olika hjälpmedel och inspirationskällor för att upptäcka, utforska och lära dig mer om systematiska översikter och andra forskningssammanställningar.