Lyckade resultat för nytt arbetssätt med läs- och skrivinlärning

Hallstahammars kommun har sedan 2023 arbetat utifrån ett nytt koncept för strukturerad läs- och skrivinlärning. Konceptet har givit mycket goda resultat. Det såg redan vid jul 2024 ut som att nästan alla elever kommer kunna läsa och skriva när de går ut årskurs 1 i vår.

- De effekter vi sett av arbetet med strukturerad läs- och skrivinlärning är att 100% av eleverna bedömdes klara det läskunnighetstest som görs under årskurs 1. Men vi ser också ett ökat självförtroende hos eleverna i läsning och skrivning, säger Tommy Jonsson, rektor på Nibbleskolan.

Arbetet startade på prov på Lindboskolan men används sedan hösten 2024 i hela kommunen. Arbetet hålls samman av tre medarbetare: Jenny Fredriksson, verksamhetsutvecklare, Anna Ålund, samordnande speciallärare och Veronica Lindberg, språk-, läs- och skrivutvecklare. De tre kollegorna, som syns på bilden intill, arbetar med olika yrkesgrupper utifrån samma mål: en ökad läs- och skrivkunnighet.

- Vi arbetar med den tekniska delen av läsinlärning. På undervisningsnivå handlar det om att arbetet ska vara strukturerat, systematiskt och tydligt. På stödnivån sätter vi ihop det som görs i klassrummet med stödets insatser så att stödinsatserna handlar om samma saker som man övar på i klassrummet. Det gör att undervisningen blir tydlig för eleverna och säkerställer att vi inte missar några element eller moment, berättar Jenny Fredriksson.

Framgångsrikt arbete som ger eleverna självförtroende

Arbetet är framgångsrikt, inte bara för läs- och skrivinlärning utan också för att skapa en bättre gruppdynamik och ge eleverna en tro på sig själva.

- Alla lärare ska ha inställningen att alla elever kan lära sig läsa och skriva i årskurs ett. Genom att visa eleverna att de kan så kommer de också att kunna mer än de tror, säger Jenny Fredriksson.
- Eleverna ska få en känsla av att de kan läsa och skriva redan i september i årskurs ett, även om det då handlar om att man då kan göra det med hjälp av fyra olika grundljud, som sedan byggs på till fem ljud-sex ljud, förklarar Anna Ålund.

Lärarna är noga med att utforma bokstäverna rätt. Det har lett till stora framsteg hos eleverna, både i att bli uthålliga när de skriver och i att få en väldefinierad handstil. Eleverna övar också på att börja en mening med stor bokstav och sluta med punkt.

Tidigt stöd innan eleverna känner att det blivit för svårt

En viktig del av arbetssättet är att sätta in stöd till elever redan innan eleven känner att det har blivit för svårt att hänga med. Grundundervisning och specialundervisning kopplas till varandra, vilket i sig är en del av framgången, då eleverna får öva på samma moment fler gånger och då når längre i sin utveckling. Att man klarar den läs- och skrivtekniska delen bidrar ofta till en ökad läsförståelse, vilket blir en god hjälp för att klara kriterierna i svenska även senare under skoltiden som i årskurs tre och årskurs nio.

- En elev kan få samma undervisning tre gånger på en dag, i grundundervisning, vid övningstillfällen och vid behov i specialundervisning, vilket underlättar lärande, berättar Veronica Lindberg.

Arbetssättet går ut på att alla elever ska få tillräckligt mycket tid till att öva på det just de behöver. Alla elever ska också redan tidigt i årskurs ett få självförtroende och känna att de kan och behärskar det området man håller på med.

- Till en början använder vi skrivbok och penna i stället för lärobok. Sudd används då inte för att fokus inte ska ligga på att ändra när man gör fel utan det viktiga är själva övningen i att skriva, säger Jenny.

- Undervisningen bygger på momenten gehörsskrivning, viskläsning och parläsning. Efter hand så behöver vi naturligtvis bra texter att arbeta med, säger Anna.

Lärarnas ledarskap i klassrummet är en viktig beståndsdel i arbetet liksom att säkerställa att det finns resurser tillgängliga om något barn behöver mer stöd.

- Vi stöttar i att se till att det råder tydliga regler i klassrummet så att eleverna ska kunna fokusera bara på det de ska lära sig, inte på vad som händer härnäst på lektionen eller vilka regler som gäller. En tydlig struktur underlättar både för lärare och elever, förklarar Anna.

Systematiskt kvalitetsarbete är grunden i arbetet

Det systematiska kvalitetsarbetet har undervisning i fokus och är grunden för alla insatser som görs. Läs- och skrivutveckling är viktigt för elevernas utveckling i många ämnen under hela skoltiden.

För att nå målen om 100% läs- och skrivkunnighet i slutet av årskurs ett finns också andra viktiga faktorer som hälsofrämjande lärmiljö, kompensatoriska insatser och kompetent ledarskap.

- Som rektor ser jag en positiv utveckling kring likvärdigheten gällande läs-och skrivutvecklingen då elevernas olika förutsättningar inte blir lika avgörande för hur de lyckas i skolan, avslutar rektor Tommy Jonsson.

- Lärarna har gjort ett fantastiskt jobb med att ta till sig det nya arbetssättet och utveckla undervisningen. De har verkligen tagit till sig arbetssättet med full kraft. Jag vet inte om det finns någon annan kommun där alla så tydligt är involverade i arbetet med att förbättra läs- och skrivutveckling, från lärare, till specialpedagoger till rektorer till förvaltningsnivå. Det samarbetet är en förutsättning för det fina resultatet vi börjar se, avslutar Jenny Fredriksson.