Nationella minoriteter

Tillhör du någon av de nationella minoriteterna har du rätt att använda ditt språk i kontakt med myndigheterna.

1 januari 2010 kom en ny lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Som nationella minoriteter räknas judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. De nationella minoritetsspråken är jiddisch, romska (romani chib), samiska, finska och meänkieli.  Målet för minoritetspolitiken är att ge skydd för de nationella minoriteterna och stärka deras möjligheter till inflytande samt stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande.

Alla nationella minoritetsspråk ska skyddas och främjas

Lagen säger att de nationella minoritetsspråken ska skyddas och främjas. Den som tillhör en nationell minoritet ska ha rätt att lära sig, utveckla och använda sitt minoritetsspråk. Kommunen ska lyssna på de nationella minoriteterna och ta hänsyn till deras behov.

Kommunen har skyldighet att informera dig om dina rättigheter, oavsett vilket nationellt minoritetsspråk du talar och var du bor i Sverige.

Särskilt starka rättigheter för finska, meänkieli och samiska

Finskan, samiskan och meänkieli betraktas som språk med historisk geografisk bas och ska ges ett förstärkt skydd inom så kallade geografiska förvaltningsområden.

Hallstahammar är finsk förvaltningsområde och därför har finskan särskilt starka rättigheter i kommunen.

Du som bor i en kommun som inte ingår i ett förvaltningsområde ska också kunna kontakta myndigheterna och få äldreomsorg på finska, meänkieli eller samiska, om det finns personal som behärskar språket.

Oavsett var du bor ska du alltid kunna skriva på finska, meänkieli och samiska till Riksdagens ombudsmän, Justitiekanslern, Försäkringskassan, Skatteverket och Diskrimineringsombudsmannen. 

Mer information

Till höger finns länkar där du kan läsa eller höra mer om dina rättigheter.